GuideAssistansersättning är ett statligt bidrag som syftar till att täcka kostnaderna för personlig assistans. Detta stöd riktar sig till personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp med grundläggande behov i sin vardag. Ersättningen kan användas för att anställa egna personliga assistenter eller för att köpa tjänster från kommunen eller en privat anordnare med tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Uppdaterad: februari 25, 2025
Om ni väljer att själva anställa era personliga assistenter, måste ni ta på er ansvaret för vissa administrativa uppgifter. Först och främst behöver ni registrera er som arbetsgivare hos Skatteverket. Detta innebär att ni blir ansvariga för att korrekt hantera de skatter och avgifter som uppkommer genom anställningen. Ni kommer också att behöva lämna in arbetsgivardeklaration varje månad till Skatteverket och betala arbetsgivaravgifter samt avdragen skatt. Dessa uppgifter är viktiga för att följa gällande lagstiftning och undvika eventuella problem. För att få mer information om regler för löner, förmåner och kostnadsersättningar kan ni läsa på Skatteverkets hemsida.
Barn under 18 år har som huvudregel inte rätt att själva anställa personliga assistenter. Istället är det föräldrarna som måste ta på sig arbetsgivaransvaret och sköta de administrativa uppgifterna som rör anställningarna. Föräldrarna ansvarar för att hantera utbetalningar till assistenterna samt lämna in nödvändiga deklarationer till Skatteverket.
Om ni istället väljer att köpa assistans från kommunen eller en privat anordnare, är det anordnaren som ansvarar för att hantera lön, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, under förutsättning att anordnaren är godkänd för F-skatt. Om anordnaren inte är godkänd för F-skatt, återgår ansvaret till er som kund att redovisa och betala arbetsgivaravgifter och skatt. Det är viktigt att noggrant kontrollera om anordnaren är godkänd för F-skatt för att säkerställa att ni inte får ett oväntat ansvar.
När ni reser tillsammans med er personliga assistent, klassificeras resan normalt som en tjänsteresa för assistenten. Detta gäller särskilt när resan är en del av den assistans som ni får. Undantag görs dock för privata familjeresor, som exempelvis resor för rekreation och miljöombyte för hela familjen eller resor där assistenten är närstående och tillhör samma hushåll. I dessa fall kan assistenten förmånsbeskattas för resan, vilket innebär att resan kan räknas som en skattepliktig förmån.
För att en resa ska klassas som tjänsteresa krävs det att den görs utifrån brukarens behov. Detta kan vara exempelvis resor för vård och rehabilitering vid en anpassad anstalt eller resor som har ett dokumenterat syfte via läkarintyg. För att hela resan ska räknas som en tjänsteresa krävs det att assistenten arbetar minst 6 timmar per dag eller 30 timmar per vecka under resan.
När assistenten äter tillsammans med er utan att betala för maten, räknas detta normalt som en förmån och ska beskattas. Det finns dock ett undantag: Om assistenten enligt anställningsavtalet måste delta i måltiden på grund av brukarens psykiska funktionsnedsättning, kan detta ses som en del av den nödvändiga assistansen och förmånsbeskattas inte.
Assistansersättning ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att få det stöd de behöver i vardagen. Ni har möjlighet att välja att anställa personliga assistenter själva eller köpa tjänster från en godkänd anordnare. Det är viktigt att sätta sig in i reglerna kring beskattning, arbetsgivarskap och förmåner för att undvika problem och maximera användningen av assistansersättningen. Om ni är i behov av personlig assistans eller funderar på att byta assistansbolag, kan ni skicka in ett formulär i vår guide så hjälper vi er helt kostnadsfritt.
Assistansersättning är ett ekonomiskt stöd för personer med omfattande funktionsnedsättningar som behöver hjälp med grundläggande behov, exempelvis personlig hygien, måltider och kommunikation. Syftet är att ge individen möjlighet till ett självständigt och värdigt liv. Ersättningen hanteras antingen av Försäkringskassan eller kommunen beroende på antalet timmar som beviljas.
Assistansersättningen påverkas vid sjukhusvistelse genom att den vanligtvis inte täcker kostnader för assistans på sjukhus, eftersom sjukhuspersonal förväntas tillgodose patientens behov. Undantag kan göras om den funktionsnedsatte har särskilda behov som inte kan hanteras av sjukhuspersonalen, till exempel hjälp med specifika hjälpmedel eller kommunikation. I sådana fall gör Försäkringskassan en individuell bedömning.
Ett schablonbelopp inom assistansersättning är ett fast belopp per timme som ska täcka alla kostnader för den personliga assistansen, såsom löner, arbetsgivaravgifter och administration. För 2025 är det fastställda beloppet 342,60 kronor per timme, med ett högsta belopp på 383,71 kronor vid särskilda behov. Beloppet har höjts årligen; exempelvis var det 332,60 kronor år 2024 och 324,50 kronor år 2023.
Assistansersättningen täcker kostnader för bland annat löner och arbetsgivaravgifter för personliga assistenter, administrativa utgifter, utbildning och handledning, arbetsmiljörelaterade kostnader samt resekostnader som är kopplade till den assistansberättigades behov.
Skillnaden mellan statlig och kommunal assistansersättning ligger i ansvarsfördelningen och antalet timmar som beviljas. Statlig assistansersättning administreras av Försäkringskassan och gäller när behovet av hjälp med grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka. Kommunal assistansersättning gäller för personer som behöver mindre än 20 timmar per vecka och hanteras av kommunen.